En detaljplan blir till

Processen att ta fram en ny detaljplan sätts igång för att det finns en idé om hur ett visst område mark ska användas, till exempel till bostäder eller handel. Detaljplanen ska pröva om förslaget på hur marken ska användas är lämpligt.

Olika sätt för att ta fram en ny detaljplan

Det går att ta fram en ny detaljplan på flera sätt men det finns en särskild process som är reglerad i lag, som alla detaljplaner utgår ifrån. Det betyder att varje detaljplan går igenom vissa steg. Där ska personer och myndigheter som berörs av detaljplanen lämna sina synpunkter för att kommunen ska få fram ett så bra underlag som möjligt till sitt beslut.

De vanligaste sätten för att ta fram en detaljplan kallas för standardförfarandet och det utökade förfarandet. Det finns även ett begränsat förfarande.

Vilket förfarande vi använder beror bland annat på hur stor betydelse vi tycker att planen har och intresse för allmänheten, men även hur mycket miljön kan påverkas om planen går igenom. 

Planeringsguide med alla stegen i arbetet med en detaljplan

Start av en detaljplan

Om till exempel en markägare eller kommunal nämnd ansöker om planläggning får samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att arbeta fram en detaljplan. Vanligtvis är det samhällsbyggnadsnämnden som ger uppdraget.

Ibland börjar arbetet genom att göra ett planprogram. Ett planprogram visar vilka mål som finns med området och översiktligt vad man vill använda marken till. Det visar också vilka förutsättningar som finns i området. I vanliga fall tar vi fram ett planprogram om området för planen är stort och påverkar många människor på ett eller annat sätt. Ett planprogram kan användas som underlag till flera framtida detaljplaner inom ett stort område.

När kommunen tagit fram planprogrammet skickas det på så kallat samråd till ett antal myndigheter och privatpersoner som berörs. Då kan de lämna synpunkter på planprogrammet. När programsamrådet är avslutat sammanställer handläggaren alla synpunkter som har kommit in. Efter att ha tagit del av synpunkterna som kommit in beslutar samhällsbyggnadsnämnden eller kommunstyrelsen om arbetet med planprogrammet ska godkännas och om arbetet med att ta fram en detaljplan ska fortsätta.

I de flesta fall behövs inget planprogram. Då börjar i stället arbetet direkt med att göra ett förslag till detaljplan.

Ett planförslag tas fram

Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar fram ett förslag med bestämmelser om hur marken får användas, det vill säga hur, var och vad man får bygga, och inte får bygga. Det kallas för planförslag. I planförslaget ingår oftast en plankarta tillsammans med flera textdokument och ibland även bilder som tillhör.

Ny exploatering i ett område innebär i vanliga fall att vi tar hänsyn till olika synvinklar och intressen och väger dem mot varandra. Olika personer och myndigheter har olika intresseområden som de vill att man tar hänsyn till, eftersom de har nytta av olika saker. Det kan röra till exempel djur- och naturvärden, hur vatten och avlopp ska hanteras, eventuella bullerstörningar, bil- och cykeltrafik med mera. Därför formar vi ibland en projektgrupp som arbetar med det nya området. I projektgruppen ingår medarbetare med olika ansvarsområden från kommunen. Ibland samordnas projektgruppens arbete av samhällsbyggnadsförvaltningens planhandläggare själv och ibland har en projektledare ansvar för att leda och samordna arbetet. Det är vanligt att olika typer av utredningar tas fram i detta steg.

Planförslaget skickas på samråd

När planförslaget är klart skickas det på samråd till olika myndigheter och till det nya områdets närmaste grannar. Samråd betyder att dessa kan lämna synpunkter på förslaget.

Handläggaren sammanställer sedan alla synpunkter som har kommit in. Om det kommer in relevanta synpunkter kan planförslaget behöva justeras och kompletteras med till exempel undersökningar eller analyser. När de sista ändringarna är klara presenterar handläggaren de synpunkter som har kommit in och det nya planförslaget för samhällsbyggnadsnämnden som beslutar om kommunen ska fortsätta planläggningen av området. Beslutet är att antingen:

  • Fortsätta planarbetet och då är nästa steg att ställa ut planförslaget på granskning, eller
  • Avsluta arbetet med planen om området inte längre anses lämpligt för den typen av användning som förslaget gäller. 

Planförslaget skickas på granskning

De närmsta grannarna och myndigheterna som berörs får information om att ett planförslag finns ute för granskning och kan lämna sina synpunkter under tiden granskningen pågår. Planförslaget ställs ut på flera platser i Växjö, till exempel på stadsbiblioteket. Ibland sätts även en annons in i lokaltidningen under kungörelser som talar om var alla kan läsa och se förslaget.

När granskningen är avslutad sammanställer handläggaren alla synpunkter som har kommit in och kommunen ger svar på alla synpunkter i ett så kallat utlåtande. Utlåtandet avslutas med kommunens förslag på hur samhällsbyggnadsnämnden ska besluta, det vill säga att anta planen eller inte.

Beslut om planförslaget ska antas

Vid samhällsbyggnadsnämndens möte presenterar handläggaren än en gång planförslaget, synpunkterna som har kommit in och svaren på dem. Nämnden beslutar om planförslaget ska antas.

Om planförslaget antas skickar vi beslutet till Länsstyrelsen och Lantmäterimyndigheten. Alla grannar som berörs får brev med information om att detaljplanen är antagen. Om det är många personer som berörs av beslutet kan vi i stället, i vissa fall, informera i en annons i tidningen.

Om planförslaget inte antas avslutas arbetet med detaljplanen. 

Planen kan överklagas

Det finns möjlighet att överklaga beslutet till flera myndigheter efter samhällsbyggnadsnämndens beslut.

Om du som är berörd, till exempel som granne eller myndighet, är missnöjd med beslutet att anta detaljplanen kan du överklaga till mark- och miljödomstolen som då prövar detaljplanen. Det betyder att domstolen undersöker om detaljplanen har tagits fram på rätt sätt och att den följer de lagar och regler som finns. Om du vill överklaga skickar du din skriftliga överklagan till kommunen.

Kommunen kontrollerar att den har kommit in i rätt tid och skickar sedan vidare överklagandet till mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolen läser och bedömer då planärendet. Sedan beslutar domstolen om beslutet att anta detaljplanen ska upphävas eller fastställas, det vill säga om överklagan ska avslås eller godkännas.

Om du inte är nöjd med mark- och miljödomstolens beslut

Om du som är berörd inte är nöjd med mark- och miljödomstolens beslut kan du överklaga till Mark- och miljööverdomstolen. Men det är inte alla överklaganden som tas upp för prövning i Mark- och miljööverdomstolen. Det krävs nämligen ett så kallat prövningstillstånd för att Mark- och miljööverdomstolen ska ta upp ett mål till prövning. Domstolen lämnar prövningstillstånd om det finns särskilda skäl att pröva överklagandet, som till exempel att det finns en anledning att ifrågasätta beslutet som fattats.

Om Mark- och miljööverdomstolen inte ger prövningstillstånd kommer mark- och miljödomstolens beslut att stå fast. Om Mark- och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd prövas detaljplanen på liknande sätt som i mark- och miljödomstolen. I de allra flesta fall kan Mark- och miljööverdomstolens beslut inte överklagas, detta beslut är då det slutliga och det som kommer gälla.

Detaljplanen vinner laga kraft

Tre veckor efter att detaljplanen antas vinner beslutet laga kraft. Det betyder att detaljplanen inte längre kan överklagas och bestämmelserna i planen börjar att gälla för planområdet.

Handläggaren lämnar över detaljplanen till exploatören. Exploatören kan nu börja arbetet med att förbereda området för markanvändningen som beskrivs i detaljplanen, till exempel genom att söka bygglov och förbereda marken. Exploatören är den som bygger eller äger marken och låter någon annan bygga.

Senast uppdaterad: 14 november 2023