Bottenbehandling med aluminium

I de flesta insjöar är tillgången på fosfor mycket avgörande för hur stor algblomningen blir. Med höga fosforhalter i vattnet blir det stora algblomningar och risken för omfattande och ohälsosamma blågröna algblomningar ökar markant.

I naturliga sjöar fastläggs betydande mängder fosfor i bottnen. En stor del av fosforn binds då till naturligt förekommande mineraler som järn, aluminium och kalcium. Genom dessa bindningar fungerar de flesta sjöar som naturliga reningsverk mot övergödning.

I Växjösjöarna och på många andra platser med omfattande övergödning har balansen mellan fosfor och fosforbindande ämnen störts. Problemet blir att det inte finns tillräckligt med fosforbindande ämnen i relation till mängden fosfor. Innan sjörestaureringsåtgärderna genomfördes läckte sjöbottnarna därför oerhört stora mängder fosfor, särskilt under sommaren. Under en enda månad kunde mer än 2000 kilo ren fosfor frigöras från botten av Södra Bergundasjön. Som jämförelse är tillförseln utifrån (från luftnedfall, uppströmsliggande sjöar, dagvatten, skogsbäckar med mera) ca 300 kilo per år. Läckaget behövde därför minska drastiskt för att förbättra sjöarnas status.

Innan nystarten på åtgärdsarbetet år 2014 var siktdjupet i Växjösjön och Södra Bergundasjön i medeltal 1,6 respektive 0,9 meter (maj – oktober 2012-2014). Efter reduktionsfiske och aluminiumbehandling har siktdjupet i dessa sjöar i medeltal varit 3,3 respektive 3,7 meter. Det är lätt att man underskattar skillnaden i vattenkvalitet då man mäter siktdjup eftersom grumligheten behöver minska fyrfalt om siktdjupet ska fördubblas.

Grumligheten i Växjösjön och Södra Bergundasjön har minskat med cirka 80 procent och fosforhalterna i sjöarna har minskat med cirka 50 % respektive 70%. Fosforflödet från Södra Bergundasjön har minskat med cirka 700 kg per år, vilket är mer än det samlade utsläppet från avloppsreningsverket i Växjö stad.

En omfattande slutdokumentation av resultaten i Växjösjön och Södra Bergundasjön färdigställdes under 2020 respektive 2022. Rapporterna belyser förändringar av fisksamhälle, växter, djurplankton, alger, vattenkemi med mera. Du hittar rapporterna längst ner på denna sida

Resultat Växjösjön

Sedan behandlingen kom igång var siktdjupet vid varje måttillfälle 3,2 meter eller mer, vilket innebär ett klart och fint vatten. Särskilt stor skillnad märks under sensommaren och tidig höst, då Växjösjön tidigare aldrig haft större siktdjup än 1,9 meter i september.

År 2018 var siktdjupet i september 5,3 meter se figur. En betydande del av förbättringen i Växjösjön på senare år kan också förklaras av att vi har genomfört ett storskaligt reduktionsfiske, vilket lett till en stor förbättring av vattenkvaliteten under framför allt vår och försommar 2016–2017 redan innan alumiumbehandlingen gjordes. 2018 är dock första året i modern tid med riktigt bra vattenkvalitet även på sensommaren.

Halterna av aluminium har inte varit märkbart förhöjda undantaget juni 2018, men även då var det i nivå med eller lägre än flera obehandlade sjöar och vattendrag i regionen (190 ug/l vatten). Halterna av löst aluminium har varit under detektionsgräns, < 5 ug/l. Förklaring till detta är att aluminium har mycket liten löslighet vid de neutrala pH-värden förekommer i Växjösjön.

Resultat Södra Bergundasjön

Den första behandlingen har resulterat i att fosforhalterna minskat med cirka 70 procent procent och sjöns ekologiska status avseende fosfor har förbättrats från dålig till måttlig. Bottenbehandlingen i sig beräknas ha fastlagt 23 ton läckagebenägen fosfor. Både reduktionsfisket och aluminiumbehandlingen har bidragit till att halterna av både tungmetaller och aluminium har minskat i sjön jämfört med innan åtgärderna.

Siktdjupet har under 2020–2022 legat kring 2–5 meter, vilket har bidragit till en massiv tillväxt av undervattensväxterna hornsärv och trubbnate under 2022 i nästan alla grundområden i sjön. En enorm förbättring, med tanke på att det vid tidigare växtinventeringar (2012 och 2015) inte påträffades några undervattensväxter alls i sjön. Undervattensväxterna är nyckeln till att den goda sjömiljön bibehålls på lång sikt.

All mobil fosfor har inte bundits till sedimenten ännu och mätningar visar på att fosforläckaget från sedimenten har börjat öka på nytt, vilket är väntat. Om den påbörjade bottenbehandlingen inte slutförs kommer sjön att försämras på nytt och ytan kommer åter igen täckas av ett lager blågröna alger sommartid. Södra Bergundasjön kommer därför att behandlas med den andra dosen av tre under år 2023–2024. Målsättningen är att permanent fastlägga ytterligare cirka 20 000 kilogram fosfor i Södra Bergundasjöns botten.

Hur går en aluminiumbehandling till?

En båt med en tank av det verksamma ämnet kommer åka ut på sjön under sommaren och tillsätta ämnet till bottnen via slangar. Båten kommer sedan köra fram och tillbaka över sjöns mjuka bottnar och sprida aluminiumet jämt över bottnen. Behandlingen behöver genomföras flera gånger för att binda all löslig fosfor till bottnen i sjön, annars kommer fosfor att läcka upp till vattnet igen med tiden och göra så att sjön blir grön och övergödd på nytt.

Hur mycket aluminium är det som tillsätts?

Under behandlingen 2023–2024 tillsätts 133 ton aluminium till sjöns botten. Som en jämförelse går det att föreställa sig ett gem som består helt av aluminium. Aluminiumbehandlingen motsvarar att tillsätta 4–5 små gem per kvadratmeter och per centimeter djup, på totalt 10 centimeters djup i sjöns botten.

Kan man bada i sjön när den har behandlats med aluminium?

Det går fint att bada i sjön under aluminiumbehandlingen (men simma inte fram till båten under pågående behandling). Risken för att giftiga algblomningar uppkommer minskar i och med behandlingen. Men om vattenytan ändå skulle täckas av sjok med algblomningar bör man inte bada.

Kan man äta fisk från sjön när den har behandlats med aluminium?

Ja, själva behandlingen kan inte antas ha effekter på fisken. Men tyvärr avråder Livsmedelsverket från att konsumera insjöfisk ofta, särskilt kvinnor i fertil ålder samt barn. Detta beror främst på att i princip alla sjöar i Sverige har förhöjda halter av kvicksilver i fisk. Höga halter av kvicksilver i maten innebär en risk för försämrad utveckling av hjärnan. Växjösjöarna är i detta sammanhang inget undantag (Trummen, Växjösjön och Bergundasjöarna). Det har även detekterats PFAS i fisk från Växjösjöarna och en kostrekommendation har införts. Rekommendationen är att inte äta fisk från Växjösjöarna mer än 1–3 gånger per år. Mer information och kostråd angående PFAS finns att läsa under relaterade dokument nedan.

Är det farligt för fisken och annat djurliv i sjön med aluminium i vatten?

Det är det definitivt på många platser, men endast när pH är mycket lågt eller mycket högt. Växjö kommun har i samarbete med forskare och konsulter modellerat hur mycket aluminium som kan tillsättas till sjön per behandlingstillfälle utan risk för att påverka livet i sjön negativt vid själva behandlingen. Den långsiktiga effekten av behandlingen är att sjön blir mindre övergödd och att djurlivet i sjön gynnas.

Vi tar vattenprover från sjön innan, under och efter behandlingen för att säkerställa att pH hålls på en neutral nivå och att sjöns alkalinitet (känslighet för pH-svängingar) hålls på en god nivå. Vi kalkar även sjön i förebyggande syfte för att alkaliniteten ska fortsätta ligga på en god nivå.

Kan min hund dricka vattnet i sjön när den har behandlats med aluminium?

Ja det går bra. Ämnet som används vid behandlingen är densamma som används för att rena dricksvatten och aluminiumbehandlingen minskar risken för att giftiga algblomningar uppkommer. Men om vattenytan ändå täcks av sjok med algblomningar, ska hunden inte dricka vattnet.

Fosfor är ju ett grundämne som håller på att ta slut på många platser i världen. Är det inte bättre att muddra och ta upp fosforn?

Teoretiskt sett är det rätt tänkt, men det är en åtgärd som är mycket dyr med dagens teknik. Det är också i stort sett omöjligt att genomföra utan att samtidigt få upp en massa oönskade ämnen, som till exempel tungmetaller. Dessutom skulle alla växter och det aluminium som redan tillsatts grävas upp igen. Kvar skulle vara ett nytt avskalat lager sediment som läcker näring på nytt till vattnet, vilket leder till att tidigare års sjörestaureringsarbete går om intet och att sjön blir grön av algblomningar under sommarhalvåret igen.

Är det inte bättre att rena vattnet innan det når sjön?

Det första man behöver göra för att förbättra en övergödd sjö är att se till att tillförseln av näring, och framför allt fosfor, hamnar på en långsiktigt hållbar nivå. Den nivån har vi nu nått i Växjösjön och Södra Bergundasjön, efter årtionden av arbete med dagvattenrening med mera. De övergödningseffekter som nu främst behöver åtgärdas är att minska läckaget av mobil fosfor som läcker till vattnet från sjöarnas mjukbottnar. Fosforn som ligger ansamlad på bottnen härstammar från historiska utsläpp till sjöarna.

Vad händer med aluminiumet i bottnarna på lång sikt?

Det bildar med tiden allt mer stabila mineraler. Forskningen har nu visat att i de fall man tillsätter 50 gram aluminium kan man förvänta sig att binda fem gram fosfor och att denna bindning varar för evigt. Vi har även låtit forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, testa detta på sediment från Växjösjöarna och det har fungerat bra.

Hur mycket kostar en aluminiumbehandling?

Den senaste aluminiumbehandlingen år 2019–2020 kostade 15 miljoner. Priset för att aluminiumbehandla en sjö varierar stort beroende på hur stor sjön är och hur mycket fosfor som läcker från bottnen.

När kommer Norra Bergundasjön aluminiumbehandlas?

Det finns en plan att behandla även Norra Bergundasjön, men det kommer ta flera år innan det kan påbörjas, uppskattningsvis som tidigast omkring år 2030–2035. Norra Bergundasjön är en utmaning eftersom den ligger sist i sjösystemet (Trummen, Växjösjön, Södra Bergundasjön) samt att det renade avloppsvattnet från Växjö stad släpps ut i sjön via reningsverket Sundet. Innan en aluminiumbehandling kan genomföras behöver avloppsvattnet släppas till en annan plats än till sjön, exempelvis till en större våtmark som då behöver anläggas i närheten av Norra Bergundsjön.