Katedralskolans historia

Här kan du ta del av Katedralskolan långa och spännande historia från uppstart fram tills idag.

Två tidsbilder

Det är vinter och hela Växjö talar om den skandal som drabbat bygden. Biskop Asker har avsatts av ärkebiskopen efter att ha gjort sig skyldig till hor, dryckenskap och försäljning av kyrkliga ämbeten. En ung man passerar förbi domkyrkan i snöslasket. Han bär läderskor, yllehosor, kolt och hätta. I en rem över axeln bär han skrivmaterial. Det är tidigt på morgonen och med sin fria hand gnuggar han sömnen ur ögonen samtidigt som han tyst rabblar dagens latinläxa för sig själv. Snart är han framme vid målet för sin korta morgonvandring. Året är 1280 och den unge mannen är på väg till skolan, där han studerar till präst.

En vårdag drygt 840 år senare kokar staden Växjö av upphetsning. Ishockeylaget Växjö Lakers har tagit ledningen i SHL. Kanske kommer staden ännu en gång att få hylla sina hjältar på Stortorget med stor pompa och ståt. Nu är det måndag morgon. En ung man passerar domkyrkan. Han bär gymnastikskor, slitna jeans och en stor täckjacka. Håret står rakt upp och han har en ring i ena ögonbrynet. Han lyssnar på musik i sin mobiltelefon och sjunger tyst med i den engelska texten. Över axeln har han en plastkasse med några böcker i. Året är 2021 och han är snart framme vid Katedralskolan där han är elev på ett av skolans program.

I de två ovanstående exemplen framkommer en hel del skillnader mellan de båda eleverna. Inte minst när det gäller utseende och utrustning skulle de antagligen haft det svårt att känna igen sig i varandras verklighet. Men trots tidsavståndet på drygt 800 år finns det i alla fall en sak som de har gemensamt: de är båda elever vid Växjö Katedralskola, en utbildningsanstalt med rötter i medeltiden.

Skolan i det medeltida Växjö

Vi vet inte med säkerhet vilket år skolundervisning började bedrivas i Växjö. I samband med den ovannämnda rättegången mot biskop Asker 1280 nämns för första gången ett domkapitel i Växjö. Beslut om att inrätta domkapitel vid domkyrkorna i Sverige fattades vid Skänninge möte 1248. Till domkapitlens uppgifter hörde bland annat att ansvara för den skola som skulle finnas vid varje domkyrka.

Vid den tredje Lateransynoden 1179 utfärdade påven Alexander III en förordning som stadgade att det vid varje domkyrka skulle inrättas ett prebende till avlöning av en lärare i teologi. Denne scholasticus skulle sedan sköta undervisningen vid skolan. Växjö blev stift redan 1170 men den förefaller inte troligt att en skola fanns på plats så tidigt som i slutet av 1100-talet. Sannolikt var det under det följande århundradet som den första skolan kom på plats. Det första belägget vi har för en skola i Växjö är från 1341 då en kvinna vid namn Asrun Eriksdotter testamenterade en gåva till skolans elever.

Den medeltida skolan bestod av en lägre avdelning för undervisning i trivium, de tre första av de sju fria konsterna. Här undervisade man i retorik, grammatik och dialektik. Vid skolorna fanns också en högre avdelning som fungerade som seminarium för prästutbildning. Undervisningen skedde på latin.

Eleverna vid trivialskolan var mellan 7 och 15 år gamla och studerade ett par år i varje klass. Studenterna vid den högre avdelningen kallades chorales och skulle bli präster. De tränades i liturgiska tjänster och medverkade vid mässor och tidegärder i domkyrkan. Därför är det rimligt att anta att den första skolan i Växjö låg i närheten av kyrkan.

Eleverna bodde inneboende runt om i staden och tillbringade sannolikt omkring tio timmar per dag i skolan. Sitt uppehälle fick de genom kyrkan och genom allmosor och gåvor som de skaffade genom vandringar på landsbygden. Att vara elev vid skolan var inte alltid ofarligt. En källa från slutet av 1300-talet berättar om ett slagsmål där en elev, Abraham Nicolai, drog kniv och stack en annan till döds. Många av eleverna levde i stor fattigdom och hos många var hungern ständigt närvarande.

Växjöskolan och reformationen

Reformationen slog hårt mot utbildningsväsendet i landet. Den kyrkoreduktion som beslutats i Västerås 1527 drabbade klostren och domkapitlen hårt och deras egendomar drogs in till kronan. Det ekonomiska underlaget för stiftsstädernas skolor rycktes undan och många tvingades stänga. I Växjö överlevde emellertid skolan dessa påfrestningar.

1571 fick Sverige sin första protestantiska kyrkoordning. I den framhölls ännu en gång domkapitlens skyldighet att ha uppsyn över skolorna och att examinera blivande präster. Det var dock först under 1600-talet som utbildningsväsendet i Sverige fick ett verkligt uppsving. 1611 började skolan i Växjö kallas Schola Catedralis – Katedralskolan.

Katedralskolan bestod av sex klasser. I de tre lägre klasserna undervisade så kallade kollegor. De var yngre lärare som ofta hade låga löner. I den fjärde och femte klassen sköttes undervisningen av konrektorn respektive rektorn medan teologie lektorn undervisade i den sjätte klassen som var till för prästutbildning.

En ny klass infördes 1639. Denna kallades för apologistklassen och var mer praktiskt inriktad. Den riktade sig till dem som tänkte sig en framtid som köpmän, förvaltare vid bruk eller tjänstemän inom statsförvaltningen. Samma år tvingades gymnasiet att flytta ut till Lekaryd sedan staden drabbats av pesten.

När antalet klasser ökade från medeltidens fyra till sextonhundratalets sex aktualiserades byggandet av ett nytt skolhus och efter uppförandet kom den att spela en framträdande roll i stadsbilden. I en beskrivning från 1654 beskrivs skolan som:

”en härlig byggnad, uppförd i tvenne våningar med ett brant spånklätt tak, prytt med spiror och kopparflöjlar. Aff trä finns hennes öffwermake icke i Swerige”.

Denna byggnad var uppförd i direkt anslutning till den mur som då omgav kyrkan.

Katedralskolan blir gymnasium

Med början 1623 började gymnasier att inrättas i Sverige. Då Växjö fick dessa rättigheter av drottning Kristina den 30 mars 1643 var det ett utslag av statens strävanden att ge ungdomen i den svenska stormakten en utbildning som var i klass med den bästa i Europa. Staten hade behov av välutbildade ämbetsmän som kunde administrera den växande stormakten.

Gymnasieprivilegierna innebar att gymnasiet fick fem lektorat: i teologi, i hebreiska och grekiska, i vältalighet, i fysik och matematik samt i logik, poetik och musik. Syftet var att ge eleverna en klassisk bildning i humaniora och teologi men även kunskaper i naturvetenskapliga ämnen som matematik och fysik.

En drivande kraft bakom gymnasiet i Växjö var den dåvarande biskopen Nicolas Krokius. Han hade under en lång tid uppvaktat förmyndarregeringen med Axel Oxenstierna i spetsen för att få ett gymnasium till staden. Men Krokius hade emellertid högre ambitioner än så. Han ville att gymnasiet i Växjö skulle bli en provinshögskola som, i alla fall vad gällde prästutbildningen, skulle vara sidoordnat Uppsala universitet. Detta var dock inte förenligt med regeringens ambitioner. I privilegiebrevet markerades därför tydligt att gymnasiet skulle vara ett mellanting mellan akademi och tvivialskola och endast i undantagsfall kunde en fullständig prästutbildning få ges. En studie av Växjö prästerskap under 1600-talets tre första fjärdedelar visar dock att majoriteten inte studerat vid universitet utan fått sin utbildning i Växjö. Man kan emellertid se att universitetsutbildning blir allt vanligare under loppet av 1600-talet. Populära universitet var Wittenberg, Rostock, Jena, Dorpat, Greifswald och Åbo. Efter 1668 kom universitetet i Lund att successivt bli det populäraste.

Hur många elever fanns det då vid skolan vid 1600-talets mitt? Omkring 1640 anges antalet till 500, vilket innebär att eleverna utgjorde hälften av stadens befolkning under terminstid. De flesta kom utifrån och bodde inackorderade hos borgarfamiljer i staden. Majoriteten av eleverna kom från Värend, Finnveden och Njudung men många kom också från Jönköping och övriga delar av Småland. Några elever kom från de gamla danska landskapen Skåne, Halland och Blekinge, från Västergötland och från landskapen kring Mälaren. Det huvudsakliga upptagningsområdet var emellertid Växjö stift.

Bara 7 procent av eleverna kom från Växjö stad och de allra flesta hade fäder som var präster eller lärare. Generellt kan man säga att de flesta eleverna var prästsöner men nästan lika många var barn till bönder. Det hände att adelsfamiljer skrev in sina barn vid skolan i Växjö. De kom framförallt från nyadlade ätter eller tillhörde den gamla lågadeln. Högadeln hade privatlärare till sina barn.

Inblickar i elevernas liv får vi genom bevarade notiser i stadens domböcker. De berättar om en hård verklighet med stölder av mat och om elever vars matförråd tömts av värdfolket. Många dog under skolgången till följd av usla boendeförhållanden och dålig föda. Vi vet att eleverna gav konserter på gator och torg i samband med de stora marknaderna i februari och oktober under ledning av en director cantus.

Mot slutet av 1600-talet påbörjades bygget av det skolhus som vi idag känner som Karolinergymnasiet. Det uppfördes till stora delar av krigsfångar som tagits under det stora nordiska kriget och stod färdigt först 1715.

Skolan i Växjö under 1700- och 1800-talen

Precis som under de tidigare århundradena var det kyrkan som ansvarade för undervisningen vid skolan under 1700- och 1800-talen. Biskopen fungerade som uppsyningsman och deltog bland annat vid skolavslutningarna. Det var i Karolinergymnasiets högtidssal som poeten och biskopen Esaias Tegnér höll sina berömda skoltal på 1830- och 40-talen. Tegnér tog även initiativ till byggandet av en gymnastiksal på 1820-talet. I samarbete med den svenska gymnastikens fader Per Henrik Ling togs ritningar fram och snart stod ett gymnastikhus färdig. Det finns fortfarande kvar vid Norrtullskolan, byggd vid 1800-talets mitt, men har flyttats från sin ursprungliga plats.

Lektorerna turades om att fungera som gymnasiets rektor, där undervisningen bedrevs i tre klasser, eller ringar som de också kallades. I jämförelse med 1600-talet sjönk antalet elever vid gymnasiet och uppgick vid mitten av det följande århundradet till ett åttiotal. En av skolans mest framstående elever, Carl von Linné, skrevs in som elev vid skolan 1716. Hans lärare i botanik, Johan Rothman, kom att spela en avgörande roll för hans framtida karriär.

1849 genomfördes en utbildningsreform som innebar att gymnasiet och den lägre skolan slogs samman till en enhet. Därigenom skapades Växjö elementarläroverk, namnet ändrades senare till Växjö högre allmänna läroverk. Norrtullskolan blev läroverkets första skolhus men snart blev skolan för liten. 1889 stod en ny läroverksbyggnad klar som då var stadens största byggnad. De är numera riven men låg där Växjö Centrallasarett idag är beläget. 1927 öppnades läroverket också för kvinnliga elever, vilket bidrog till att antalet elever ökade kraftigt. Vid Växjö allmänna läroverk tog den blivande Nobelpristagaren i litteratur, Pär Lagerkvist, studenten 1910.

Katedralskolan idag

På 1940-talet var det tydligt att läroverket behövde nya lokaler. Eleverna rymdes inte i lokalerna utan undervisning fick ske på andra håll i staden. 1954 beslutades att en ny byggnad skulle uppföras norr om biskopsbostaden Östrabo och i december 1958 kunde den byggnad som idag är Katedralskolan i Växjö invigas. Den Bauhausinspirerande skolbyggnaden är riktad av arkitekten Åke E Lindqvist.

Idag är Katedralskolan en modern gymnasieskola med historia och traditioner. Skolan har omkring 1 400 elever och 130 anställda. Undervisning bedrivs på de nationella studieförberedande programmen samt på det internationella IB-programmet. Från och med hösten 2021 kommer även IM-programmet att finnas på Katedralskolan.

Växjö våren 2021
Olle Larsson, lektor i historia

Kontakt

Skriv ut
Senast uppdaterad: 26 maj 2021
Katedralskolan