Skolplikt i grundskola och anpassad grundskola

Alla barn i åldern 6 till 16 år som är bosatta i Sverige måste gå i skolan. I skollagen kallas det för skolplikt och skolplikt innebär en rätt till utbildning som ingen kan ta ifrån barn och ungdomar.

Vad innebär skolplikt?

Alla barn som är bosatta i Sverige måste gå i skolan, från det år barnet fyller 6 år till 16 år. Det kallas för skolplikt och innebär en rätt till utbildning som ingen kan ta ifrån barn och ungdomar. Skolplikten innebär också en skyldighet att närvara och delta i utbildningen.

Ett framgångsrikt arbete för att främja närvaro bygger på att skolan följer upp alla elever när de är frånvarande för att förhindra att ströfrånvaro går över i ett beteende med längre frånvaro. Ju längre tid en elev är frånvarande, desto svårare blir det att få tillbaka eleven till skolan. För att framgångsrikt kunna motverka frånvaro är det viktigt att skolan snabbt får klart för sig om det handlar om en mer sammansatt problematik eller vilka andra orsaker som är skäl till frånvaro.

Skolan och vårdnadshavarens ansvar

Vårdnadshavarens ansvar

Vårdnadshavare har enligt skollagen ett tydligt ansvar för att se till att barnet kommer till skolan och deltar i utbildningen. Det innebär att man inte kan hålla barnet hemma, eller av andra anledningar inte ser till att barnet kommer till skolan. Som exempel, brister vårdnadshavaren i sitt ansvar om man väljer att ta barnet från skolan trots att ansökan om ledighet inte har beviljats.

Skolans ansvar

Skolan är skyldig att kontrollera att eleverna är i skolan. Skolan ska kontakta hemmet när eleven är frånvarande och vårdnadshavaren inte har anmält frånvaron, men även när eleven är frånvarande under längre tid, exempelvis vid sjukdom.

Skolans ansvar är att tillgodose elevens rätt till utbildning. Det innebär att skolan ska:

  • Skyndsamt utreda orsakerna till elevers frånvaro, oavsett om frånvaron är anmäld eller inte.
  • I samverkan med vårdnadshavare och andra myndigheter besluta om konkreta åtgärder med målet att eleven ska komma till skolan och delta i undervisningen. Dessa åtgärder ska följas upp och vid behov tas nya beslut.
  • Se till att samverkan fungerar mellan skola och hem och andra myndigheter.

Anmälan till nämnd och sociala myndigheter

Rektor ska anmäla en elevs frånvaro till utbildningsnämnden om vårdnadshavare brister i att se till att eleven kommer till skolan, när det inte sker en förbättrad närvaro, eller i de fall frånvaron är hög. Dessa ärenden utreds och följs upp. Syftet är att komma fram till en bedömning om skolan har vidtagit tillräckliga åtgärder och om vårdnadshavare har fullgjort sitt ansvar.

Rektor ska göra en orosanmälan till de sociala myndigheterna då eleven riskerar att inte nå sina kunskapsmål på grund av frånvaro eller annan oro för eleven.

Risk för att betala böter (vitesföreläggande)

Om frånvaron beror på att vårdnadshavaren inte har tagit sitt ansvar för att eleven ska gå i skolan kan den ansvariga politiska nämnden förelägga föräldern att ta sitt ansvar, genom ett vitesföreläggande. Vitesföreläggande betyder att vårdnadshavaren riskerar att betala böter om eleven inte kommer till skolan.

I samband med utredning om skolplikt ges vårdnadshavare och elev möjlighet att ge sin syn på situationen. Vårdnadshavaren får då information om de krav som ställs när det gäller att eleven ska gå i skolan. Om vårdnadshavare därefter ser till att barnet kommer till skolan går ärendet inte vidare till ett vitesföreläggande.

I de fall vårdnadshavaren inte ser till att eleven kommer till skolan, ansöker kommunen hos förvaltningsrätten om att böter ska dömas ut. Förvaltningsrätten gör en utredning av ärendet och kan då besluta att vårdnadshavaren ska betala böter. Det är förvaltningsrätten som kräver in pengarna.

Senast uppdaterad: 2 juli 2023